Varför säger man ”tårta på tårta” när något är övermäktigt? Eller varför hävdar en bekymmersfri person att han ”har sitt på det torra” när det räcker med att säga att han klarar sig?
De så kallade idiomen är språkets färgpensel och används för att ge liv åt språket och dölja talarnas brister.

I boken ”Världens dåligaste språk” redogör Fredrik Lindström för hur vi använder språket som det yttersta verktyget för kommunikation med omvärlden men det är också med hjälp utav det som vi tolkar världen omkring oss. Så långt är alla på det klara med språkets betydelse för mänskligheten men ändå är vi nog många som slagits av tanken att mycket av det vi säger känns ofta ganska ologiskt i sammanhanget där det används.

Varför hävdar en bekymmersfri person att han ”har sitt på det torra” när det räcker med att säga att han klarar sig?

Det exempelvis vanligt att man hör någon säga att den har ”fixat biffen” trots att uttrycket inte på något sätt syftar på en kulinarisk prestation. Två andra välkända idiom är ”att ta sin Mats ur skolan” som ungefär betyder detsamma som att ge upp och ”På något vänster” som ju bekant är ett annat sätt att uttrycka det hoppingivande uttrycket ”På något vis”.

Frågan varför vi använder oss av den här typen av begrepp och var de kommer ifrån kvarstår dock. Lindström hävdar i sin bok att metaforiska uttryck som förslagsvis idiom uppkommer då vi saknar ord för något vi vill uttrycka, för enkelhets skull drar vi således gärna paralleller till sådant som vi redan känner till och därigenom har vi fyllt den språkliga lucka som vi för stunden kände ett behov av att använda.
Denna teori låter rimlig enligt Erika Lyly, språkvårdare på Språkrådet men samtidigt framhåller hon ytterligare en förklaring till ett idioms uppkomst.

Fredrik_Lindstrom_webb.jpg
Fixad biff à la Lindström

– Vi människor leker ju gärna med orden på ett sätt som i slutändan också gynnar språkets utveckling. För det vore inte så kul om vi bara hade en grunduppsättning ord att använda, allting handlar i slutändan om vår egen lekfullhet.
Alltså är det logiskt att tro att idiom som att ”fixa biffen” eller att ”bita i det sura äpplet” har vuxit fram efter framsteg och bakslag i vardagen men Erika Lyly på Språkrådet hävdar att majoriteten av svenskans idiom har ett bibliskt ursprung.
– De flesta idiom härstammar från bibeln eller är på annat sätt formade utefter historiska händelser, det är exempelvis förklaringen till varför vissa kan uttryck kan vara regionalt betingade. I Österbotten där jag kommer ifrån används andra idiom än på Gotland och vice versa.

En av bibelns mest välkända idiom ”Öga för öga, tand för tand” är bara ett i en lång rad idiom som med sin mustiga utformning ger liv åt det svenska språket. Erika Lyly anser dock att idiomen kan fylla en välbehövlig funktion än som bara en språklig pensel, speciellt i situationer som allmänt anses vara lite tabubelagda.
Därför är det delvis ingen slump att det finns drygt ett tiotal olika uttryckssätt att välja bland när man talar om en berusad person.
– Man kan exempelvis vara ”rund under fötterna”, ”på kanelen”, ”på lyset” eller bara full men i den här sortens tabubelagda och ofta lite skamfyllda situationer så kan idiomen bidra med en nedtonad och på händelsen förmildrande effekt.

Idiomen fungerar alltså med en lindrande effekt på infekterade samhälleliga fenomen men också som ett verktyg för att förklara och nyansera vår världsbild. Denna metod berikar språket och därigenom naturligt nog också oss talare som ständigt hjälper språket att anta nya dimensioner, det kan vi till mångt och mycket tacka idiomen för och det är ingen tvekan om att det passar språket som ”hand i handske”.

Texten skrevs hösten 2008.